The Eagles - Hotel California
The Eagles - Hotel California Lyrics

On a dark desert highway, cool wind in my hair
Warm smell of colitas, rising up through the air
Up ahead in the distance, I saw a shimmering light
My head grew heavy and my sight grew dim
I had to stop for the night

There she stood in the doorway;
I heard the mission bell
And I was thinking to myself,
'this could be heaven or this could be hell'
Then she lit up a candle and she showed me the way
There were voices down the corridor,
I thought I heard them say...

Welcome to the hotel california
Such a lovely place
Such a lovely face
Plenty of room at the hotel california
Any time of year, you can find it here

Her mind is tiffany-twisted, she got the mercedes bends
She got a lot of pretty, pretty boys, that she calls friends
How they dance in the courtyard, sweet summer sweat.
Some dance to remember, some dance to forget

So I called up the captain,
'please bring me my wine'
He said, 'we haven't had that spirit here since nineteen sixty nine'
And still those voices are calling from far away,
Wake you up in the middle of the night
Just to hear them say...

Welcome to the hotel california
Such a lovely place
Such a lovely face
They livin' it up at the hotel california
What a nice surprise, bring your alibis

Mirrors on the ceiling,
The pink champagne on ice
And she said 'we are all just prisoners here, of our own device'
And in the master's chambers,
They gathered for the feast
The stab it with their steely knives,
But they just can't kill the beast

Last thing I remember, I was
Running for the door
I had to find the passage back
To the place I was before
'relax,' said the night man,
We are programmed to receive.
You can checkout any time you like,
But you can never leave!

FÅNGEN

I världfurstens harem
är Anima fången.
På grönskande mattor
hon suckande skrider,
och kronljusen sänka
från mörkblåa taket
sitt darrande skimmer
på vandrerskan ned.
Sju bistra demoner
med blodröda sablar
vid portarne vaka:
tolv lågande drakar
kring borgen sig lagt.
Av forntida vänner
ej någon hon skådar -
blott månguden kommer -
(en väktare är han;
men Animas tårar
den kalle dock röra!)
I stjärnklara nätter
han leende kommer
och klappar på fönstret
och för till den arma
gudomliga budskap
från andarnes land.
Och soljungfrun kommer -
(en väkterska är hon;
men Animas böner
dock henne beveka!)
I ångande vårar
den strålande kommer
med blomstrande skänkerna
sunnan ifrån.
Ack, världsfursten gruvligt
den fångna behandlat.
Från skinande barmen
han stjärnkedjan rykte,
från snövita medjan
han kämpande löste
den lysande blygsel,
din älskling, Maria!
den strålande eterns
gudomliga dotter,
i himmelen vävt.
Från glänsande lemmar
han rykte den ljusa
eteriska slöjan
och klädde den fallna
i fruktansvärt svart.
Ty världsfursten älskar
det nattliga svarta:
ej kan han sig vänja
vid skimmer och ljus.

Betraktelsens spegel
med darrande händer
den sörjande flickan
för anletet håller
och kastar den bort,
och gråter och vrider
bloddaggiga händer
och ropar: "O himmel!
Hur rysligt förvandlad
nu Anima är!
Vart flydde de rosor
som kinden förgyllde?
Hur slocknade ögats
eldstrålande skimmer?
Ur gullgula lockar
är solkronan fallen,
från tynande kroppen
är snödräkten rövad.
O! såge mig Kristus,
han hatade mig"

O Anima, torka
från svanvita kinden
din bävande gråt!
Ur Pleromas salar
dig Kristus betraktar -
o, vet att i ångrens
försonande tårar
du skönare blänker
för ljusdrottens öga
än förr i den leende
kärlekens prakt.

Erik Johan Stagnelius,
född 1793-död 1823,
Svensk Poet.