Det är skönt ute nu ,när värmen har kommit .Jag är ute i flera timmar ...känner vinden mot kinderna och dofterna efter regnet ljuvlig tid just nu ute i naturen. 

Idag var jag på kyrkogården och planterad en ros på min första dotters grav  

Att bara kunna ta rullstolen och be assistenten att ta cykeln och kunna rulla iväg .

För assistans hjälp behöver jag till detta jag skulle aldrig kunna göra detta själv 

Vilken frihet trots sjukdom att få någon som planterar en blomma på just den graven jag vill när jag vill så . Samtidigt kommer rädslan det är för bra för att vara sant Hur länge får jag behålla denna friheten som ett liv med assistans innebär. Att kunna fatta beslut själv i sitt vuxna liv om mig själv .   

Skulle du som inte har assistent kunna tänk dig att någon sitter med en klockan och tar tiden på vad du gör i ditt liv och sedan säga 

Nej så lång tid får det inte ta och testa dig ifall du kan klä dig och räkna ut hur många timmar det tar per år och sedan neka dig detta?

Denna test är vi som har assistans med om regelbundet klockad på toabesök och mat intag samt kläder samt personlig hygien  .F-kassan hänger som ett ok över rädsla rädsla rädsla

Just det här med kläder innebär inte ytterkläder och skor Behöver man som assistans användare  inte gå ut och varför räknas inte detta till de grundläggande behoven frisk luft !!!?? 

Det är mycket som ändras när man blir sjuk som inte gäller länge Det är många beslut som fattas över huvudet på mig  

De mest avgörande frågorna om mig i mitt LIV fattas av någon annan . 

Hur kan det ha blivit så ?

Tja PENGAR är den gemensamma nämnaren All stöd och vård kostar pengar Även de s.k Rättighetslagarna var av LSS är en Som det fungerar idag är det bara rätten att söka inte rätten att få !