Alla inlägg under juni 2021

Av judi - 30 juni 2021 18:27

Inflammation 

Även om MND inte är en sjukdom i immunsystemet, finns det bevis från studier av patienter på att nivåerna av vissa typer av immunceller i blodet kan spela en roll i den hastighet med vilken sjukdomen utvecklas.


Neuroinflammation ses vanligtvis i neurodegenerativa sjukdomar, inklusive MND, och djurstudier har påvisat dess roll av  glial (support) och immunceller i utvecklingen av MND.


Neuroinflammation är en inflammatorisk process som antas härröra främst från centrala nervsystemet (CNS) celltyper såsom mikroglia och astrocyter. Båda cellerna har pro-och antiinflammatoriska funktioner, vilket innebär att de kan erbjuda skydd mot cellskada eller kan bli destruktiva.


Till exempel är astrocyter viktiga homeostatiska celler (de har förmågan att upprätthålla intern stabilitet) som spelar många stödjande roller för att upprätthålla hjärnans miljön.


I MND ändrar astrocyter form och molekylära uttrycksmönster och kallas reaktiva eller aktiverade astrocyter. Reaktiva astrocyter i MND tappar sina fördelaktiga funktioner och får skadliga roller. Dessutom är interaktioner mellan motorneuroner och astrocyter försämrade i MND.

 

Hittat Här

https://symposium.mndassociation.org/periodic-table/



Dr Rudolph Tanzi

https://www.youtube.com/c/MNDAssociationUK/playlists

Av judi - 21 juni 2021 17:09

Internationella ALS-dagen 21 juni

Varför är als-dagen 21 juni?

21 juni är lika med sommarsolståndet (en vändpunkt) och varje år hoppas vi att denna dag ska bli en vändpunkt i sökandet efter orsak, behandling och botemedel vid als. 

 

Ulla-Carin Lindquists stiftelse för ALS-forskning

Vi samlar in pengar till forskning och informationsspridning om den i dagsläget obotliga och dödliga nervsjukdomen amyotrofisk lateralskleros, ALS, som drabbar drygt 200 svenskar varje år.


Hem - Ulla-Carin Lindquists stiftelse för ALS-forskning (ullacarinstiftelse.se)

 

ALS
Av judi - 21 juni 2021 16:57

Axon-seq – en ny metod för sjukdomsmekanismer i ALS

 

KONTAKTEN MELLAN MUSKEL OCH MOTORAXONET FÖRSTÖRS FÖRST


När motorneuron progressivt dör (degenererar) i ALS så sker detta på ett mycket specifikt sätt; kontakten (synapsen) mellan motorneuron och muskel är den som synligt förstörs först, långt innan cellkroppen i nervsystemet försvinner (eller visar tydliga tecken på påverkan).

 

Axonet släpper således taget om muskeln och degenerar utifrån och in. Exakt hur det går till när dessa livsviktiga synapser förstörs vet man ännu inte, men vi och andra har visat att denna patologiska process styrs från själva motorneuronet (och inte från muskeln). När muskeln inte längre har någon kontakt med nervcellen förtvinar denna.

 

Processen ser likadan ut i familjärt nedärvd ALS och i sporadiskt uppkommen sjukdom. Detta gör att vi forskare hyser förhoppning om att man genom studier av familjär ALS och mutationer som förorsakar denna kan få en förståelse för alla fall av ALS, även där vi inte känner till orsaken till sjukdomens uppkomst.

 

Frågan är då fortfarande varför just motorneuron dör i ALS? Från studier på både mus och människa har det visats att flera celltyper i nervsystemet blir aktiverade och aggressiva i ALS och är inblandade i sjukdomsförloppet, bland annat så kallade astrocyter, mikrogliaceller och oligodend rocyter.

 

De är alla stödjeceller i nervsystemet som är mycket viktiga för att bland annat tillgodose nervcellers energibehov, modulerande av deras kontakter och signaler med andra nervceller.


 

Dock är det tydligt från genetiska studier på möss att tidiga förändringar inne i just själva motorneuronen styr intitiering av sjukdomen. 

 

Hittat Här

Axon-seq – en ny metod för sjukdomsmekanismer i ALS - Neurologi i Sverige

Av judi - 21 juni 2021 16:47

Hopp om nya immunterapier mot ALS?

Av judi - 21 juni 2021 16:08

Ämnesomsättning och sömn nycklar till gåtan ALS

 
Forskare har länge misstänkt att bland annat förändringar i kroppens ämnesomsättning påverkar utvecklingen av den obotliga och dödliga neurologiska sjukdomen ALS.
 
Nu har en grupp forskare i Lund och Australien för första gången påvisat sjukdomsförändringar hos ALS-patienter i de hjärnceller som tillverkar ämnen som reglerar just ämnesomsättning och sömn.
 
Fynden ger ökad kunskap om sjukdomens bakomliggande orsaker och kan förhoppningsvis på sikt bidra till nya behandlingar. Resultaten har publicerats i Neuropathology and Applied Neurobiology.
 

Våra nya resultat visar att det finns specifika förändringar i hypotalamus och att dessa kan ha en koppling till påverkad ämnesomsättning, sömn och förändrad känsloreglering vid ALS

Åsa Petersén, professor i neurovetenskap vid Lunds universitet, överläkare i psykiatri och ansvarig för den nu publicerade studien, ville undersöka hur ämnesomsättning förhåller sig till ALS.

 

 Det finns en tydlig koppling mellan ämnesomsättning och ALS även om de underliggande mekanismerna inte är kända.

 

En riskfaktor för att insjukna i ALS är smal kroppsbyggnad medan ett högt BMI skyddar. Tidigare studier har visat att ökad ämnesomsättning är kopplad till ett snabbare förlopp av ALS-sjukdomen.

 

Man har också uppmärksammat att förutom muskelsvaghet och förändrad ämnesomsättning så kan drabbade individer också få påverkad sömn och sämre känsloreglering, säger Åsa Petersén.

 

I den publicerade studien visar forskarna för första gången att antalet nervceller som tillverkar ämnena orexin och oxytocin är minskade i hjärnvävnad från ALS patienter jämfört med kontroller. Dessa ämnen reglerar ämnesomsättning, sömn och känslor från hjärnans hormoncentral hypotalamus, och kan vara delaktiga i sjukdomsförloppet vid ALS. illustrayion.

Hittat Här

Ämnesomsättning och sömn nycklar till gåtan ALS | Lunds universitet

 

 

Av judi - 13 juni 2021 14:44

Stamceller härrörande från fettvävnad förbättrade signifikant motorfunktionen och fördröjd sjukdomsdebut genom att skydda motorneuroner i en musmodell av amyotrof lateral skleros (ALS), visar en studie.

 

Studien, "Adipos härledda stamceller skyddar motorneuroner och minskar glialaktivering i både in vitro- och in vivo-modeller av ALS", publicerades i tidskriften Molecular Therapy, Methods & Clinical Development.

 

Stamcellsterapi representerar en potentiell terapeutisk metod för att behandla ALS. Mesenkymala stamceller (MSC) är en typ av vuxen stamcell som huvudsakligen finns i benmärg, vilket ger upphov till olika celltyper, inklusive benceller, muskelceller och fettceller (adipocyter).

 

MSC visar låg immunavstötning, kan modulera immunsystemet och utsöndra celltillväxtfaktorer för att stödja och skydda närliggande celler.

 

Studier visar att transplantation av MSC till en ALS-musmodell förbättrar motorfunktionen, minskar nervcellsinflammation, saktar sjukdomsprogression och förlänger livslängden.

 

Hittat Här

https://alsnewstoday.com/news-posts/2021/06/10/stem-cells-fat-tissue-protect-motor-neurons-als-mouse-model-study/

Av judi - 5 juni 2021 19:58

Vid sjukdomar som ALS, Alzheimers sjukdom och demens i alla former har forskare mest försökt förstå problemen i neuronerna. I ett visst skede av sjukdomen börjar de ju dö, vilket ger symtom.

Men vad händer innan dess?

Om något på kärlnivå inte fungerar så borde det ha dramatiska effekter på neuronerna, säger Sebastian Lewandowski.

 

Forskarna började med att undersöka en variant av möss som utvecklar ALS och som används i laboratorieförsök för studier av de tidigaste stadierna av sjukdomen.

 

Genom att studera olika celltyper i hjärnan och nervsystemet och kartlägga var gener var som mest aktiva, upptäckte man hög aktivitet i en typ av celler intill hjärnans blodkärl.

 

De kallas perivaskulära fibroblastceller och är ganska nyupptäckta. Deras exakta funktion är inte känd ännu, men Sebastian Lewandowski och hans kollegor såg att de här cellerna var aktiva i ett tidigt stadium av sjukdomen, innan mössen hade några symtom och innan nervcellerna hade synliga skador.

Tydlig prognos för patientens överlevnad

Nästa steg blev att undersöka vävnadsprover från ryggmärgen på personer som avlidit i ALS, och såg att aktiviteten i samma kärlceller var mycket lik den hos mössen. I både patienterna och musmodellen kunde de också se att proteinerna som cellerna tillverkade lagrades omkring kärlet.

– Men frågan var om det här sa något alls om hur sjukdomen skulle utvecklas.

 

För att ta reda på det samlade vi blodplasma från nydiagnostiserade ALS-patienter i Tyskland, Nederländerna, Belgien och Sverige, och följde sedan deras utveckling. Tyvärr dör många inom så lite som två till fyra år, så det var möjligt att undersöka om halten av proteinerna hade någon betydelse för prognosen.

 

 I framtida försök vill han och kollegorna också försöka minska aktiviteten hos de perivaskulära fibroblastcellerna, eller stänga av de gener som kan vara ansvariga för effekterna, för att se om det påverkar sjukdomsförloppet hos mössen.

 

– Det här skulle kunna vara intressanta mål för framtida läkemedel, men det vet vi inte säkert än. Det största värdet i det här projektet tycker jag egentligen är att vi har visat på ett helt nytt perspektiv:

 

Studier av ALS bör omfatta fler celltyper än bara nervcellerna. Att vi lyckades genomdriva ett interdisciplinärt projekt baserat på en kontroversiell idé som krävde ett nytt sätt att tänka kring ett visst sjukdomsområde, det är egentligen en större framgång än de data vi kunnat producera, säger Sebastian Lewandowski.

 

Hittat Här

https://www.life-time.se/forskning/forskning-ger-ny-kunskap-om-als/?fbclid=IwAR2xl0nBDM8AEdcPGoi7UokvL9ERf1irWZu5ROtnT-Clp1X2NXI18CSp16w#.YLUQcpIVmoU.facebook

 


LIVET MED ALS

SPRÅK

Fråga mig

121 besvarade frågor

MENY

Sök i bloggen

ARKIV

GÄSTBOK

Senaste inläggen

Besöksstatistik

Länkar


Ovido - Quiz & Flashcards