Vid sjukdomar som ALS, Alzheimers sjukdom och demens i alla former har forskare mest försökt förstå problemen i neuronerna. I ett visst skede av sjukdomen börjar de ju dö, vilket ger symtom.

Men vad händer innan dess?

Om något på kärlnivå inte fungerar så borde det ha dramatiska effekter på neuronerna, säger Sebastian Lewandowski.

Forskarna började med att undersöka en variant av möss som utvecklar ALS och som används i laboratorieförsök för studier av de tidigaste stadierna av sjukdomen.

Genom att studera olika celltyper i hjärnan och nervsystemet och kartlägga var gener var som mest aktiva, upptäckte man hög aktivitet i en typ av celler intill hjärnans blodkärl.

De kallas perivaskulära fibroblastceller och är ganska nyupptäckta. Deras exakta funktion är inte känd ännu, men Sebastian Lewandowski och hans kollegor såg att de här cellerna var aktiva i ett tidigt stadium av sjukdomen, innan mössen hade några symtom och innan nervcellerna hade synliga skador.

Tydlig prognos för patientens överlevnad

Nästa steg blev att undersöka vävnadsprover från ryggmärgen på personer som avlidit i ALS, och såg att aktiviteten i samma kärlceller var mycket lik den hos mössen. I både patienterna och musmodellen kunde de också se att proteinerna som cellerna tillverkade lagrades omkring kärlet.

– Men frågan var om det här sa något alls om hur sjukdomen skulle utvecklas.

För att ta reda på det samlade vi blodplasma från nydiagnostiserade ALS-patienter i Tyskland, Nederländerna, Belgien och Sverige, och följde sedan deras utveckling. Tyvärr dör många inom så lite som två till fyra år, så det var möjligt att undersöka om halten av proteinerna hade någon betydelse för prognosen.

 I framtida försök vill han och kollegorna också försöka minska aktiviteten hos de perivaskulära fibroblastcellerna, eller stänga av de gener som kan vara ansvariga för effekterna, för att se om det påverkar sjukdomsförloppet hos mössen.

– Det här skulle kunna vara intressanta mål för framtida läkemedel, men det vet vi inte säkert än. Det största värdet i det här projektet tycker jag egentligen är att vi har visat på ett helt nytt perspektiv:

Studier av ALS bör omfatta fler celltyper än bara nervcellerna. Att vi lyckades genomdriva ett interdisciplinärt projekt baserat på en kontroversiell idé som krävde ett nytt sätt att tänka kring ett visst sjukdomsområde, det är egentligen en större framgång än de data vi kunnat producera, säger Sebastian Lewandowski.

Hittat Här

https://www.life-time.se/forskning/forskning-ger-ny-kunskap-om-als/?fbclid=IwAR2xl0nBDM8AEdcPGoi7UokvL9ERf1irWZu5ROtnT-Clp1X2NXI18CSp16w#.YLUQcpIVmoU.facebook

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Personer med amyotrofisk lateralskleros (ALS) som har ett mer aktivt medfödd immunförsvar - den del av immunsystemet som fungerar som ett första svar på hot - tenderar att ha snabbare sjukdomsprogression och sämre överlevnad, visade en studie av stor...

Nu är det i startgroparna med nationella riktlinjer för ALS -sjuka.   Ett av målen med kunskapsstyrning är att identifiera och prioritera förbättringsområden tillsammans med patienten som en del av vardagen. Det gäller så väl i det enskilda m...

Nytt läkemedel är på gång att godkännas i EMA för ALS -sjuka i Europa.   Det finns ingen botande behandling mot ALS, och behandlingsalternativen för att bromsa sjukdomsförloppet är begränsade. I Sverige och övriga EU finns i dag bara en godkänd s...

Syfte Det övergripande syftet för registret är att göra ALS-sjukvården likvärdig och högkvalitativ och framförallt utvärderingsbar. Att etablera/öka samarbetet mellan samtliga svenska neurologiska universitetskliniker och gemensamt bygga upp en stru...

Neuro polisanmäler läkaren Staffan Bergström 21 januari 2022, Alfred Skogberg I dag polisanmäler organisationen Neuro läkaren Staffan Bergström. Detta efter att Bergström uttalat sig i en radiointervju om hur han överdoserat svårt cancersjuka kvin...