Inlägg publicerade under kategorin ALS -FORSKNING

Av judi - Onsdag 23 maj 21:25

25 år av forskning börjar ge resultat.

UMEÅ.De som lämnade prover när ALS-forskningen i Umeå drog i gång för 25 år sedan kunde inte själva få ta del av vad den framgångsrika forskningen har lett till. Men nu kan deras barn och barnbarn se fram emot flera nya behandlingar.

Det var egentligen lite av en slump att ALS-forskningen i Umeå kom i gång så snabbt och har blivit så framgångsrik.


Stefan Marklund, numera senior professor och överläkare, läste en artikel i mars 1993 om att forskare i USA kommit fram till att en grupp enzymer, SOD1 (superoxiddismutas-1), kunde ge upphov till ALS. Han hade själv hållit på med en forskning som tangerade detta och tog då kontakt med klinikchefen Jan Ekstedt på neurologen. Tanken var att försöka hitta familjer där det förekom ALS för att ta prover och studera detta närmare.


Lars Forsgren var då överläkare på neurologen. Han hade en ung, dansk läkare under utbildning som ville börja forska men fått nej till detta. Trots det tog han, på eget initiativ, kontakt med FOA och hade redan hösten innan, i smyg, börjat bedriva en del forskning om ALS.
– Stefan visste att jag hade prover som jag samlat in, säger Peter Munch Andersen som var den då unge, danske läkaren och nu är professor och överläkare.


Samma vecka som artikeln publicerades fick forskarna i Umeå kontakt med en ALS-patient på NUS. Patienten donerade ett blodprov och visade sig vara bärare av en mutation i SOD1 som var helt olik det amerikanerna hade rapporterat om. Patienten hade dubbla SOD1-sjukdomsanlag och normal SOD1-enzymaktivitet.


Stefan Marklund var lite skeptisk till att börja med. När Munch Andersen hade samlat in prover från en hel familj i Norrbotten trodde han först att det var en ren slump att alla patienterna i denna familj var bärare av genen i dubbel uppsättning. Ingen hade tidigare rapporterat att det behövdes dubbla anlag för att ge sjukdom. Analysen av de många proven visade dock att alla patienter hade nedärvt ett SOD1-sjukdomsanlag från båda föräldrarna. Föräldrarna förblev friska då det krävs två sjukdomsanlag för att man ska bli sjuk.


Att enzymaktiviteten av det muterade SOD1-proteinet dessutom var normalt avslöjade att SOD1:s funktion är att ta bort så kallade fria radikaler. Det visade att ALS orsakas inte av en oförmåga till att neutralisera fria radikaler men att det muterade SOD1-proteinet hos patienterna har fått en ny funktion. Frågan de kommande 25 åren blev – vilken?

Snabbt skrev forskarna ihop en artikel om sina slutsatser och fick den publicerad i en av världens mest ansedda medicinska tidskrifter.


– Strax efteråt kom vi i kontakt med en annan familj som hade samma ovanliga form av ALS som släkten i Norrbotten. Blodprovsanalyser bekräftade fyndet av dubbla anlag och normal enzymaktivitet. Detta bekräftade orsakssambandet med dubbla SOD1-anlag och ALS, säger Peter Munch Andersen.
Samtidigt inledde landstinget i Västerbotten en satsning på spjutspetsforskning och den nya forskargruppen fick ett av anslagen. Det gjorde att ALS-forskningen kunde utvecklas och ett internationellt samarbete inledas.


I det skedet kom professor och överläkare i patologi, Tomas Brännström, in i teamet. Han hade forskat på de nervceller som blir sjuka vid ALS.
– Vi började framåtsyftande och tittade på de motoriska nervcellerna hos ALS-patienter, berättar han.


Bland ryggmärgens miljontals nervceller finns cirka 120 000 motorneuroner. Det är de nervceller som sänder ut signaler till viljestyrda muskler i kroppen för alla aktiva rörelser, för talet och för andningen. Det är dessa förmågor som främst försvinner vid ALS-sjukdomen. SOD1 finns i alla celler i kroppen men det är bara främst motorneuronen som förloras vid ALS. Frågan var varför.


Under 1993–1996 samlade Umeågruppen blodprov från mer än 500 nordiska patienter med ALS som alla analyserades i Stefan Marklunds laboratorium. Det blev snabbt klart att bara några procent var bärare av mutationen. Orsaken hos övriga var då helt okänd men tanken väcktes om SOD1-proteinet även kunna spela en roll hos dessa patienter.
Det var den unga läkarstudenten Karin Forsberg, som nu är ST-läkare och medicine doktor, som fick uppdraget.


Omkring tio procent av ALS-patienterna har sjukdomen i släkten och resten en slumpmässig variant. Det samband hon hittade hos båda grupperna var klumpar, aggregat, av felveckad SOD1-protein inne i nervceller.


– Jag var en av de doktorander som fick chansen. När de sökte efter en student så fick jag börja titta på ryggmärgsprover från obducerade patienter.


Det skulle visa sig att alla obducerade ALS-patienter, både dem med en SOD1-mutation och de utan, hade aggregat av felveckad SOD1 i motorneuronen i ryggmärgen. Den gemensamma nämnaren för alla typer av ALS-sjukdom är ihopklumpning av SOD1 inne i motoriska nervceller.
– Aggregaten av proteiner var hopklumpade på ett väldigt ovanligt sätt, säger Stefan Marklund.
Därför inleddes studier på möss. Aggregaten verkade som om de spreds när de injicerades in i ryggmärgen på möss och mössen utvecklade ALS snabbt.


– Vi har på det här sättet visat att det är aggregaten som utvecklar sjukdomen och det är ett starkt indicium på att det är SOD1 som orsakar den, säger Tomas Brännström.
Forskarna identifierade två olika typer av aggregat med lite olika form. Klumparna var inte en slump men styrde väldigt precist hur sjukdomen utvecklade sig hos mössen. Om en liten mängd SOD1 injicerades i ländryggen hos en mus spred sig aggregaten genom musens nervsystem och i de motoriska nervcellerna bildades SOD1-aggregat med exakt samma utseende som det som injicerats. Aggregaten spreds från nervcell till nervcell och förstörde dem. Exakt hur vet forskarna för närvarande inte.


I dag finns bland världens största samling av prover från ALS-patienter i Umeå. Förutom de prover som samlats in under de senaste 25 åren har också över 100 avlidna obducerats i Umeå.
– Det är tack vare att föräldrarna ställde upp med prover som deras barn i dag kan få hjälp, menar Peter Munch Andersen.


25 år efter upptäckten av SOD1 så kommer nu också nya experimentella behandlingsförsök för denna hittills obotliga sjukdom. Flera projekt är på gång. De som är närmast i pipeline är ett läkemedel som ska börja testas i USA till sommaren som tar bort hopklumpningarna av proteinet. Ett annat handlar om genterapi för att blockera sjukdomsanlagen för ALS och ett tredje handlar om användning av superspecifika antikroppar riktad mot felveckad SOD1-protein.
Om Läkemedelsverket och Etikprövningsnämnden ger sitt godkännande ska en behandling av patienter från hela Sverige att inledas i Umeå i höst.


– Att läkemedelsindustrin har valt att testa deras nya läkemedel hos oss som enda sjukhus i Norden, och inte på de stora universitetssjukhusen i söder, ser vi som tecken på att vi har lyckats. Detta är mycket experimentell behandlingsforskning och om det kommer fungera vet ingen i dag. Men det blir spännande, säger Peter Munch Andersen.
För att fira 25-årsjubileet av forskningen hålls också ett symposium som är öppet för allmänheten i Umeå den 26 maj.


– Många patienter och anhöriga har ställt upp för oss. Vi vill berätta vad vi har gjort med deras prover och de kroppar som donerats till forskningen, säger Munch Andersen.
Och mycket har hänt under de här åren. Förutom all forskning som bedrivits har Umeåforskarna också skrivit tillsammans över 200 vetenskapliga artiklar om ALS.
I dag arbetar mellan 20 och 25 personer med ALS-forskning i Umeå.


– Men vi har också många samarbetspartners. Totalt är det nog lika många till, säger Stefan Marklund.
Forskarna ser på framtiden med tillförsikt. Något som är viktigt för dem är också att fler yngre förmågor söker sig till ALS-forskningen. De håller nu på med ett generationsskifte och vill introducera fler nya, yngre forskare till gruppen så forskningen kan fortsätta med oförminskad styrka de kommande 25 åren.

ANNONS
Av judi - Fredag 18 maj 10:52

Forskare vid Cedars-Sinai Medical Center undersökte resultaten av transplantation på neurala stamceller som konstruerades för att utsöndra ett särskilt protein som heter GDNF i hjärnan  hos möss med ALS.


GDNF, som är en förkortning  för glialcellslinjens härledda neurotrofiska faktor, är en kraftfull tillväxtfaktor som visade sig  skydda motorneuroner och bidra till att bevara de neuromuskulära korsningarna - kontaktpunkten mellan en motorcell och en muskelfiber - vilket förbättrades i resultaten hos djuren, i studien med ALS-möss .


I denna studie såg forskare att de GDNF-utsöndrande cellerna väl inne i hjärnans cortex omvanlades /mognade till astrocyter - specialiserade celler som hjälper till att stödja motor neuroner - som utsöndrar GDNF.


"Om vi i framtiden kan reproducera våra forskningsresultat hos människor kan vi förbättra både kvalitet och livslängd för patienter som diagnostiserats med denna förödande sjukdom,

Försöket, som lanserades 2016 vid Cedars-Sinai, utvärderar säkerheten i två doser av de GDNF-producerande neurala stamcellerna när det ges via ryggmärgen till  patienter som har ALS-relaterad svaghet i benen. Studien rekryterar fortfarande patienter.


"Cedars-Sinai är engagerad i att bedriva banbrytande forskning som syftar till att utrota ALS och det djupa mänskliga lidandet av denna sjukdom", säger Shlomo Melmed, vice vd för akademiska avdelningen och dekan för den medicinska fakulteten vid Cedars-Sinai. "Dagens studie visar på att vi är en bit på vägen ."


Forskare vid Cedars-Sinai har länge studerat ALS: En nyligen genomförd studie publicerad i tidskriften Stem Cell Reports, vilket visade att blodkärl i hjärnan kan aktivera gener som främjar ryggens motorneuroner att växa; och en 2016-studie i tidskriften Science fann att immunceller i hjärnan kan spela en direkt roll i utvecklingen av ALS.

 

Hittat Här

https://alsnewstoday.com/2018/05/17/engineered-neural-cells-delay-disease-extend-life-als-rat-model-study/

ANNONS
Av judi - Måndag 7 maj 21:41

PET är kort för "positron emission tomography." Det ger information om blodflödet och hur din kropp använder syre och socker.
 
Det kan ge viktiga ledtrådar om hur en sjukdom utvecklas.

När du får en PET-skanning, ger din läkare dig först ett radioaktivt ämne som heter radiotracer (eller bara "tracer").
Spårämnet avger strålning, som PET-scanmaskinen plockar upp.
 
De bilder du får visa var i din kropp spårämnet går. Om det ansamlas upp i vissa områden kan det vara ett tecken på sjukdom.
 
 
 

Av judi - Måndag 7 maj 21:03

Muskeldystrofi Association (MDA) har nyligen tilldelat Massachusetts General Hospital (MGH)  $ 750.000 för en klinisk prövning på människa .Bidraget är till för att studera positronemissionstomografi (PET) scanning som skall  mäta inflammationen hos amyotrofisk lateralskleros (ALS) patienter som en potentiell biomarkör.

 

Ledd av Nazem Atassi, MD, en medlem av ALS One Science Team, kommer ett MGH-forskargrupp att studera med hjälp av Petscanning ,symptomatiska patienter i tidigt stadie av ALS samt friska människor som bär en känd ALS-gen. Atassi är biträdande chef för Neurological Clinical Research Institute vid Massachusetts General Hospital och en professor i neurologi vid Harvard Medical School.

 

Denna studie kommer att bygga på tidigare data, vilket visade tecken på signifikant mer inflammation hos  ALS-patienternas motor cortex-områden. Dessa studier föreslog att ALS-patienter med ökad inflammation tenderar att ha mer avancerad sjukdomsprogression med mer nedsatt funktion.


"Vid MDA hoppas vi att projektet ska bygga på de senaste framstegen inom biomarknadsutveckling för att ALS inte bara ska påskynda läkemedelsutvecklingen utan också ge meningsfull insikt i inflammationsprocessen hos människor med ALS", säger Amanda Haidet-Phillips, PhD , vetenskaplig programansvarig för MDA. "Vi är tacksamma för ALS ONE och Dr. Atassi för deras fortsatta engagemang för att påskynda vägen för att hitta behandlingar för ALS."

 

Hittat Här

https://alsnewstoday.com/2018/05/07/mda-als-one-form-new-partnership-pet-imaging-als-biomarker-research/

Av judi - Torsdag 26 april 15:36

The Amyotrophic Lateral Sclerosis Functional Rating Scale (ALSFRS)

 

https://ct1.medstarhealth.org/content/uploads/sites/8/2015/02/PMandR_ALSRatingScale033111.pdf

Av judi - Torsdag 26 april 15:29

Europeiska läkemedelsbyråns  Negativa yttrande om godkännande för försäljning av Masitinib i ALS
Europeiska läkemedelsmyndighetens kommitté för humanläkemedel (CHMP) utfärde en negativ åsikt om det villkorade godkännandet för försäljning av masitinib för behandling av amyotrofisk lateralskleros (ALS), terapins tillverkare, AB Science, som nyligen offentliggjordes i ett pressmeddelande.

Masitinib är en tyrosinkinashämmare (TKI) som utvecklas av AB Science för att behandla symtom på ALS. Den orala terapin riktar sig mot immunsystemets celler (mastcellerna och makrofagerna). Det fungerar genom att blockera aktiveringen av proteiner (tyrosinkinaser) som antas spela en roll vid inflammation och kroniska inflammatoriska tillstånd.


Grunderna för CHMP: s negativa åsikt grundades på tre faktorer:


Uppgifternas tillförlitlighet var inte tillräckligt robust för att stödja en registrering (baserat på en inspektion utförd på två av de viktigaste kliniska undersökningscentrumen för studien).


Den kliniska relevansen av skillnaden mellan patienter med "normal" progression (85 procent av patienterna i studien) och de med "snabb" progression (15 procent av patienterna) kunde inte påvisas.


Det fanns en misstanke om feltolkning om den primära analysen av ALSFRS-poängen för ALSFRS för patienter som slutade studien tidigt. ALSFRS-R mäter förmågor som promenader, tal, handkontroll och andning.

 

hittat Här

https://alsnewstoday.com/2018/04/23/ema-issues-negative-opinion-masitinib-conditional-marketing-authorization/?amp

Av judi - Måndag 23 april 20:24

Forskare undersökte effekterna av H.P Acthar Gel (depot corticotropin injektion, eller RCI) vid sjukdomsprogression hos vuxna med ALS. Terapin, som säljs under varumärket Acortan (bland annat) används i flera inflammatoriska sjukdomar, inklusive multipel skleros och systemisk lupus erythematosus.
Terapin är under utredning för ALS och mottagen av amerikansk mat och läkemedelsadministrationen (FDA) snabb spårbeteckning och särläkemedelsstatus.

H.P Acthar Gel, utvecklad av Mallinckrodt, innehåller en mycket renad beredning av det adrenokortikotropa hormonet (ACTH) och kan ha antiinflammatoriska, neuroprotektiva och neuroregenerativa effekter som kan fördröja eller till och med stoppa ALS-progression.
 
Sammanfattningsvis föreslår dessa resultat "potentiell RCI-effekt vid behandling av ALS och stödja ytterligare studie av RCI för ALS i kontrollerade studier", avslutade forskarna.
 
Hittat Här

Av judi - Tisdag 17 april 18:08

Det finns många dödliga neurodegenerativa sjukdomar hos människor, men en brist på experimentella modeller för att utveckla nya immunterapier. Den här nya sjukdomsmodellen kommer att vara ett värdefullt tillägg till vårt forskningsprogram och vi hoppas att nästa studie ska resultera i en ny effektiv behandling, säger professor Bob Harris vid Centrum för molekylär medicin, Karolinska Universitetssjukhuset/Karolinska Institutet och institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet.

 

Programmera om

Forskarna bakom den aktuella studien hade en hypotes om att TGF-β kan programmera om monocyter från att vara inflammatoriska celler till att bli mikroglia-liknande celler.

 

– Vi visste sedan tidigare att TGF-β produceras i hjärnan och är viktigt för att ge mikroglia sina specialiserade funktioner. Vi tänkte därför att även monocyter borde kunna svara på TGF-β när de tar sig in i hjärnan. Vi var nyfikna på att se vad som skulle hända om monocyterna förlorade förmågan att svara på TGF-β, säger försteförfattaren Harald Lund, doktorand vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet.

 

För att testa detta utnyttjade forskarna först en musmodell där musens egna mikroglia kan tas bort. Detta ledde till en snabb inströmning av monocyter till hjärnan och ryggmärgen som gav upphov till nya mikroglia-liknande celler, och mössen uppvisade inga sjukdomssymptom. Men när forskarna sedan stängde av receptorn för TGF-β specifikt på de nya mikroglia-liknande cellerna, började de äta upp stora delar av myelinet i ryggmärgen. Mössen utvecklade på kort tid en dödlig neurodegenerativ sjukdom, vars symptom hade likheter med ALS.

 

 

Hittat >Här

http://www.neurologiisverige.se/ny-sjukdomsmodell-underlattar-utveckling-av-mediciner-mot-als-och-ms/

 


LIVET MED ALS

SPRÅK

Fråga mig

104 besvarade frågor

MENY

Sök i bloggen

ARKIV

GÄSTBOK

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Följ bloggen

Följ judis livsväg med Blogkeen
Följ judis livsväg med Bloglovin'

Besöksstatistik

Länkar


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se