Över tid blir dessa riskfaktorer mer tydliga. Jag tycker att vi nu kan säga att höga nivåer av dåligt kolesterol, särskilt LDL, är en riskfaktor för ALS, säger hon.

Detsamma gäller lågt BMI och låg utbildning som också verkar vara klara riskfaktorer. Sedan finns det andra riskfaktorer som har presenterats som exponering av olika metaller liksom skyddsfaktorer som hög konsumtion av alkohol och kaffe som ännu inte är tillräckligt bekräftade.

– Evidensbasen är ganska svag för dessa faktorer. Så vi ska nog inte dra för långtgående slutsatser, säger Fang Fang.

Det finns alltså en handfull riskfaktorer, där vissa är påverkbara och andra inte, som ökar risken för ALS. Och sedan finns en grupp faktorer där det krävs ytterligare forskning för att riktigt veta hur viktiga de är.

Hittat Här

https://ki.se/forskning/hopp-i-sikte-vid-fruktad-sjukdom

Behandling av ALS

För att fastställa ALS behöver man genomgå en undersökning av en neurolog. Vid misstanke om ALS kan diagnosen bekräftas med hjälp av undersökning av musklernas elektriska aktivitet, EMG (elektromyografi).

Det finns ingen botande behandling av ALS. Behandlingens mål är att bromsa sjukdomsförloppet och lindra de negativa effekterna av sjukdomen. Man försöker också kompensera för funktionsnedsättningarna. Sedan 1990-talet finns en bromsmedicin.

Den verkar genom att hämma frisättningen av signalämnet glutamat, vars skadliga effekter på nervcellerna då minskar. Med modern behandling, med bland annat bromsmedicin, hjälp med födointag (PEG), extern ventilator och ALS-team är överlevnadstiden klart förlängd. Tidigt insatt bromsmedicin förlänger överlevnadstiden med 25-30 procent.

Symtombehandling kan innefatta lindring av muskelkramper, minska muskelspasmer, minska salivproduktionen samt att förhindra tvångsmässig gråt/skratt genom antidepressiv medicin.

Hittat Här

https://www.hjarnfonden.se/om-hjarnan/diagnoser/als/?utm_source=bing&utm_medium=searchads&utm_campaign=%7BCampaign%7D&utm_term=%7BKeyword%7D&msclkid=fa606b9dab19100064ed35fff4b4417e