Inlägg publicerade under kategorin ALS -FORSKNING
Så många som en tredjedel av personer med amyotrofisk lateralskleros (ALS) har också symtom på Parkinsons sjukdom, vilket kan bero på skillnader i hjärnaktivitet mellan dem med och utan dessa symtom, rapporterar en studie.
Studien "Parkinsons symptom i amyotrofisk lateralskleros (ALS): en prospektiv populationbaserad studie" publicerades i Journal of Neurology.
Neurologi.
Symptom på Parkinsons sjukdom (eller Parkinsons symptom) inkluderar bradykinesi (långsamma rörelser), styvhet och tremor.
Även om dessa symptom inte anses vara typiska för ALS, upplever vissa ALS-patienter dem. Det finns emellertid inte många vetenskapliga studier av detta fenomen, så det är oklart hur vanligt det är för patienter som har Parkinsons symptom eller varför vissa har dessa symtom och vissa inte.
För att försöka fylla några av dessa kunskapshål rekryterade forskare 101 patienter (64 män och 37 kvinnor) som diagnostiserats med ALS 2013 och studerade deras demografiska, kliniska, neuropsykologiska och genetiska egenskaper.
Med hjälp av kliniska undersökningar och videoinspelningar av patienter delade tre experter neurologer patienterna i två grupper: 28 patienter med Parkinsons egenskaper (ALS-PK-gruppen) och 73 utan (ALS-gruppen).
Efter uppföljning med patienterna utvecklade några som ursprungligen i ALS-gruppen Parkinsons symptom och omfördelades . Vid slutet av studien ingick i ALS-PK-gruppen 31 personer, ungefär en tredjedel av den totala gruppen.
Forskarna fann att ALS-PK-gruppen var oproportionerligt manlig (tre gånger mer sannolikt att vara manlig i denna grupp), men båda grupperna hade liknande demografiska särdrag såsom ålder vid sjukdomsutbrott, familjehistoria av ALS och Parkinsons,och typ av ALS.
Patienterna testades för genetiska mutationer relaterade till ALS och Parkinsons, men undersökarna rapporterade att de "hittade ingen skillnad i genetiska mutationsfrekvenser som jämförde ALS-PK och ALS-patienter."
Forskarna röntgade också en del av patienternas hjärnor med hjälp av (PET-SCANNING) och magnetisk resonansbildningsskanning (MRT) och noterade några skillnader mellan personer i ALS-PK-gruppen och i ALS-gruppen.
Exempelvis tenderade ALS-PK-patienter att ha mer aktivitet i den högra delen - den del av hjärnan som hör samman med rörelse "motorisk kontroll", uppfattning och empati bland annat - men dessa patienter tenderade också att ha mindre hjärnaktivitet i regionen nära den premotoriska cortexen, en hjärnregion involverad i kroppens rörelse.
Det är inte helt klart huruvida eller hur dessa skillnader leder till Parkinsons symptom, och mer forskning behövs, enligt forskarna.
Hittat Här
https://alsnewstoday.com/2019/04/12/brain-differences-als-patients-parkinsons-symptoms/
Skillnader i blodparametrar, såsom totala proteinnivåer, är associerade med olika stadier av amyotrofisk lateralskleros (ALS), vilket innebär att de kan bli värdefulla biomarkörer för att spåra sjukdomsprogression i klinisk praxis, enligt en ny studie.
Studien, "Klinisk sjukdomsstadie relaterat till förändingar i serologiska faktorer hos amyotrofisk lateralskleros", publicerad i tidskriften Amyotrophic Lateral Sclerosis och Frontotemporal Degeneration.
Blodprovanalyser är en rutinmässig del av vården, och ALS är inget undantag.Tidigare studier har visat att det finns skillnader i nivåerna av olika molekyler i blodet mellan personer med och utan ALS, men dessa studier har i allmänhet inte undersökt om det fanns skillnader mellan ALS-patienter i olika stadier av sjukdomen.
Mest specifikt fann forskarna att urinsyra (en antioxidant), albumin (ett levernprotein) och totala proteinnivån var lägre hos ALS-patienter.Vidare korrelerades lägre nivåer av dessa markörer med högre steg;det vill säga stadium 4 då patienterna i genomsnitt hade de lägsta nivåerna av alla tre markörerna.
Dessutom verkade vissa av de upptäckta korrelationerna endast gälla vissa grupper av patienter.Till exempel, medan lägre totala proteinnivåer korrelerade med högre sjukdomsstadium bland alla patienter, när utredarna delade ALS-patienterna efter kön, kvarstår denna korrelation endast för manliga ALS-patienter, men inte för kvinnor.
Invasiv assisterad ventilation är 3,2 gånger högre hos afroamerikaner med amyotrofisk lateralskleros (ALS) jämfört med kaukasiska patienter, vilket kan förklara varför afroamerikanska patienter lever längre, enligt en ny studie.
ALS är mer utbredd i den kaukasiska befolkningen enligt en retrospektivstudie, som utförs av ett team av forskare från North Carolina's Wake Forest Baptist Health,samt att afroamerikanska patienter hade bättre överlevnadstid.
De utförde en retrospektiv analys av 49 afrikanska amerikaner diagnostiserade med ALS och 137 kaukasiska patienter matchade för ålder, kön och plats för sjukdomsutbrott.
Laget observerade att afroamerikanska patienter hade längre överlevnad än kaukasier.
Vår forskning föreslog att afroamerikaner levde längre eftersom de fick trakeostomier i högre grad än kaukasier, säger Michael Cartwright, professor i neurologi hos Wake Forest Baptist och studiens huvudförfattare, i ett pressmeddelande.
Medan 70 procent av de kaukasiska patienterna genomgick icke-invasiv ventilation (användning av en mask eller liknande anordning som bidrar till andning, men utan att behöva sätta in ett rör i luftstrupen), använde endast 55 procent av afrikanska amerikaner denna typav andningsstöd.
Hittat Här
https://alsnewstoday.com/2019/04/03/ventilation-support-may-explain-why-african-american-als-patients-live-longer/
Förbättrad syreförsörjning i ryggmärgen kan hjälpa till att förhindra ALS progression, föreslår studier på möss
2 april 2019 av Alice Melão .
Ökat blodflöde i ryggmärgen genom att injicera en långverkande vasodilator kan bidra till att förhindra progression av amyotrofisk lateralskleros (ALS) hos möss, visar en studie.
Studien, "Enstaka injektion av prostacyklinanalog ONO-1301-MS med fördröjd frisättning förbättrar hypoxisk toxicitet i denna studien med möss för amyotrofisk lateralskleros", publicerades i tidskriften Scientific Reports.
Hypoxi (låg syrehalt) har visat sig bidra till utveckling och progression av flera humana sjukdomar, inklusive cancer och neurodegenerativa avvikelser.
Studier har visat att hos både ALS-patienter och möss med sjukdomen ökar hypoxi signalerna jämfört med friska .
Dessutom är blod-ryggmärgsbarriären, som består av blodkärl och som styr syrgas och näringsämnen till centrala nervsystemet, ofta skadad i ALS.
Dessa fynd tyder på att försämrad syreförsörjning till ryggmärgens motorneuronceller kan ha en roll i ALS-progressionen.
Nivåerna av neurotrofisk faktor (BDNF)ökade med 2,5 ggr. vilket är en viktig medlare av nervceller överlevnad jämfört med placebo.
Teamet fann också att nivåerna av mitokondri-ATP (cellens energikälla) i ryggmärgen hos möss återställdes delvis vid behandling med ONO-1301-MS.Detta tyder på att behandlingen förbättrade ATP-produktion och blodtillförsel i ryggmärgen hos möss med ALS.
Hittat Här
https://alsnewstoday.com/2019/04/02/reducing-hypoxia-in-the-spinal-cord-may-help-prevent-als-progression/
Eva Hedlund forskar om ALS vid Karolinska institutet med hjälp av anslag från Ulla-Carin Lindquists stiftelse för ALS-forskning. Evas forskningsteam har utvecklat en förbättrad metod för att undersöka axoner vilket kan ge ökad förståelse för sjukdomsutvecklingen vid ALS. Här berättar Eva Hedlund om hennes forskning.
För att få ledtrådar till varför just motorneuron och deras axoner är så känsliga i ALS, bestämde vi oss för att analysera vilka RNA som finns i motoraxoner under normala omständigheter och efter introduktion av en ALS-orsakande genmutation 3. Detta projekt möjliggjordes med hjälp av stödet från Ulla-Carin Lindquists stiftelse för ALS forskning. För att kunna studera axoner och deras RNA i detalj odlade vi stamcells-deriverade motorneuron i speciella mikrofluidikkammare 4 där man kan separera axoner från deras cellkroppar. Vi utvecklade sedan en unik bearbetning av axon-proverna för att effektivt kunna studera alla RNA här genom så kallad RNA-sekvensering, en metod vi kallar Axon-seq 3. Axon-seq analys av normala motoraxoner visade att RNA-profilen här skiljer sig markant från cellkroppens. Majoriteten av RNA in axonet är fokuserade på lokal energiproduktion samt att bygga upp ribosomer, cellens proteinfabriker 3. När vi sedan undersökte motoraxon som innehöll ALS-orsakande muterat SOD1 protein, fann vi att RNA-profilen där skilde sig märkbart från friska cellers utskott. Flera av de gener som var dereglerade i ALS är viktiga för normal funktion hos axonet och för dess kontakt med muskeln, bland annat Debrin 1, Neuropilin 1 och den ALS-orsakande genen Nek1. Därför framstår flera av dessa gener som potentiella mål för framtida behandlingar för att bibehålla motoraxonet intakt och därmed stärka kontakten mellan motorneuron och muskel.
Läs Mer Här
https://ullacarinstiftelse.se/ny-metod-mojliggor-analys-av-tidiga-sjukdomsmekanismer-i-als/?fbclid=IwAR06Z4CiZ3DrvAbiRjjG3Q_VWJOXcafKAs61XH7QWcCf3m5nseuc7KWG_UY
Flera bakterier och svamparter hittades i centrala nervsystemet (CNS) hos patienter med amyotrofisk lateralskleros (ALS) som potentiellt kunde relateras till sjukdomsutvecklingen, enligt en studierapport.
Enligt forskarna krävs dock fortsatt fler studier för att bekräfta om det finns en direkt koppling mellan dessa patogener och sjukdomsutbrott.
Studien, "Sökande efter bakterier i neuralt vävnad från amyotrofisk lateral skleros", publicerades i Frontiers in Neuroscience.
Trots stora framsteg inom klinisk forskning är ursprunget och orsakerna till ALS fortfarande i stort sett okänt.
I tidigare studier föreslog en grupp forskare från Universidad Autónoma de Madrid i Spanien att ALS kan orsakas av en svampinfektion baserat på observation av svampstrukturer på vävnadsprover från patienter och identifiering av flera svamparter i CNS (sammansatt av hjärnan, hjärnstammen och cerebellum) hos individer med ALS.
De analyserade frysta CNS-vävnadsprover från 11 patienter diagnostiserade med ALS.
För att detektera närvaron av bakterier isolerade forskare DNA från patientens CNS-prover och utförde inbäddad polymeras kedjereaktion (PCR) för att leta efter bakteriellt DNA.
Sekvensering (NGS) Next-generation sequencing användes sedan för att identifiera vilka bakteriearter som var närvarande i provern.
NGS bekräftade närvaron av bakteriellt DNA i alla vävnadsprover. Trots den stora variationen av bakterier som fanns i patienternas prover var phyla Proteobacteria och Actinobacteria mest representerade i alla delar av CNS.
"Våra resultat indikerar att bakteriellt DNA och [bakterieceller] finns närvarande i CNS-vävnad, vilket leder till att såväl svamp- och bakterieinfektioner sameksisterar hos patienter med ALS, säger forskarna.
"Bekräftelsen av att [ALS och andra neurologiska] sjukdomar orsakas av svampar eller bakterier, eller båda, bör komma från kliniska prövningar med hjälp av redan godkända antifungala och antibakteriella medel.
Patienter med dessa neurodegenerativa sjukdomar behöver inte vänta på utveckling av nya terapeutiska medel.Dessa studier med användning av säkra antimikrobiella föreningar kan startas omedelbart efter godkännande av dessa studier, "tillades det.
Hittat Här
https://alsnewstoday.com/2019/03/20/bacteria-fungi-central-nervous-system-als-patients/
Jodå, Peter Andersen, professor i neurologi vid Norrlands universitetssjukhus, Nus, hyser stort hopp om att ALS-forskarnas antikroppar mot felveckade proteiner ska fungera.
Lyckas de små molekylerna bromsa sjukdomen kan antikroppar av liknande slag användas också mot andra hjärnsjukdomar där proteiner samlas i klumpar. Eftersom pannlobsdemens, Alzheimers och Parkinsons sjukdomar hör dit kan resultaten bli betydande.
Kort innebär ALS att de nervceller som styr skelettets muskler dör. Den drabbade förlamas successivt och dör när andningsmuskulaturen slutar fungera.
– ALS, amyotrofisk lateralskleros, är en utmärkt prototyp för att studera de svåra sjukdomarna i hjärnan. Effekterna av våra tester är lättare att se vid ALS än vid andra hjärnsjukdomar, säger Peter Andersen.
Han är stolt över att han i vår utsetts till en av landets fyra första Wallenberg Clinical Scholars – och då främst över att ha passerat den grundliga granskningen.
Den teori som nu dominerar är att man måste ha ett eller flera sjukdomsanlag för att utveckla ALS. I blodprov från läkare och forskare på andra håll har gruppen identifierat 45 av de 185 kända mutationerna i genen.
Läkemedelsbolag som försöker blockera genen har också vänt sig till Umeå för råd och behandlingsstudier:
– Första studien börjar i höst. Vi hoppas att minst hälften av patienterna ska behandlas här och övriga i Boston, säger Peter Andersen.
Idag känner man till 30 gener som kan leda till ALS. En del har Umeågruppen varit med om att upptäcka. De har också slagit fast sambandet mellan anlag för ALS och sjukdomar som pannlobsdemens och en viss typ schizofreni.
Dessutom har de spelat en avgörande roll i att identifiera de fem anlag som skyddar mot eller fördröjer sjukdomen.
Dessutom har de spelat en avgörande roll i att identifiera de fem anlag som skyddar mot eller fördröjer sjukdomen.
– En del motverkar mycket starkt den skadande effekten – och två utvecklas nu till läkemedel, berättar Peter Andersen.
Att proteinet SOD1 veckar sig fel inuti nervceller är en annan stor upptäckt som gruppen gjort.
– Med de specifika antikroppar som Stefan Marklund utvecklat upptäckte patologerna Karin Forsberg och Thomas Brännström att både muterat och normalt SOD1-protein veckar sig fel.
Mikael Oliveberg, professor i biokemi, kunde sedan med sina modellsystem ganska bra visa vad som egentligen händer när det veckar sig.
De nya upptäckter ALS-gruppen gjort kan emellertid komma att förändra både diagnostik och behandling. Det handlar om molekyler.
Oberoende av arv har nämligen nästan alla patienter som gruppen obducerat bruna klumpar av felveckat SOD1 i nervceller och hjärna. På möss med sjukdomsanlaget har forskarna identifierat två slags klumpar som har olika struktur och är olika aggressiva. De visar vilken typ av sjukdom som utvecklas – och det är bra för att kunna ge en prognos.
Att ALS-forskarna vet så mycket om det förändrade proteinet gör att de också kan söka efter små molekyler som kan sätta stopp för felveckningen.
Målet är förstås att bromsa spridningen av ”giftet” och hindra sjukdomsutvecklingen. Efter att de studerat molekylerna ur alla vinklar har de utvecklat antikroppar som ska neutralisera proteinet.
Förhoppningen är att de ska leda till en ny behandling. Med antikroppar till friska anlagsbärare vill de förhindra att sjukdomen uppstår.
– Det är mycket elegant tänkt, faktiskt. Eftersom vi i detalj känner de ytor i molekylen som får proteinet att klumpa ihop sig har Stefan Marklund lyckats få antikropparna mycket specifika, säger Peter Andersen.
De får till exempel inte sätta sig på normalveckat SOD1-protein som hindrar farliga syreradikaler från att skada celler.
Eftersom de utvecklats i djurförsök måste de nu anpassas till människa och därefter till individer med olika mutationer.
För Peter Andersen innebär KAW:s Clinical Scholar-anslag 15 miljoner kronor, pengar som han får göra vad han vill med. Han får fritt anställa medarbetare – om han hittar dem som är kvalificerade nog.
– Just nu har vi skriande behov av en forskningssjuksköterska. Det står överst på önskelistan men vi behöver också en biomedicinsk analytiker, en post-doc i molekylär genetik och en molekylärbiolog. Behovet är mycket stort – de kan börja på måndag, säger han.
Ett amerikanskt läkemedelsbolag har valt ut Norrlands universitetssjukhus att först i Europa testa ett nytt läkemedel som specifikt hämmar nybildningen av SOD1.
– Jag vill att patienter i Norrland först ska pröva denna medicin. Men ytterligare några genterapiläkemedel testas under 2016 och vi ligger bra till att få vara med i de studierna också, säger Peter Andersen.
Pengarna från Wallenbergsstiftelsen kommer väl till pass för att ta ALS-
Hittat Här
https://www.regionvasterbotten.se/startsida/forskning-och-utveckling/forskning/nyheter/antikroppar-mot-als-pa-gang?fbclid=IwAR3uHUq690xjRZgr5JNqxF5op1p6dnTL2qbvFJhxx5ubCSUU
tAP_BklNWTw